En yttre stress- en inre process

Jag har denna veckan arbetat på mitt essäskrivande och inte kommit längre i mitt gestaltningsarbete än förra veckan. Jag är fortfarande i tanken att använda mig av det svartvita fotografi som föreställer min vän Sara-Liv. Tänker att jag vill bygga upp en bakgrund av för närvarande okänt material och projicera fotografiet genom ett hönsnät för att sedan ta en ny bild. Vad det kommer bli av detta får vi se.

Jag väljer att arbeta med min ide om talet tre och att jämna tal är en symbol för det jordsliga och materiella medan ojämna tal symboliserar det andliga såsom livet och själen.

Jag känner att i denna del av min process är det som att min själ har andnöd. Att för mig arbeta i två skilda processer, essäskrivande och gestaltning, sätter igång något helt annat inom mig och det är det jag närmare kommer att bearbeta.

Stefan Andhé säger att "vad som i första hand behövs är inte följsamhet utan eftertanke, ett kritiskt öga som söker sanning, en klar röst som vågar uttala den, särskilt om den är obekväm. Väsentligare än att träna sina muskler är att träna sitt trots/.../slutar vi att vara trotsiga då hamnar vi i den lydiga likgiltigheten som förgör allt".

Med detta vill jag säga att det känns som om jag lever i två parallella världar genom att vara i två processer samtidigt. Är skolan ett parallellt universum till min inre verklighet? En fiktiv värld.

Malidorma säger att "oljudet från det yttre världen tystnar ljudet från den inre världen. Därför får vår intuition betala priset".

Jag tänker lyssna på min magkänsla och acceptera hur jag fungerar och hur min process går till. När det bli för mycket stänger hela mitt system ner och det tänker jag inte tillåta.

Vi ses imorgon.