Samhällsmonster

Samhällsmonster

Platser vi inspirerats av:

Gamla Ullevi- grupptryck

Avenybutiker- konsumtion, miljöförstöring

Non Violence skulptur- barnens kraft

Stadsbiblioteket- öppenhet, demokrati

Vi kom fram till att hopp för oss är:

- öppenhet

- mångfald

- demokrati

- mänskliga rättigheter

medan skam är:

- grupptryck

- normer

- konsumtion

Vi ville gestalta ett samhällsmonster som uttrycker grupptryck- normer, konsumtion- hållbarhet och samvetet som är i ständig kollision med dessa.

Vad har varit viktigt för oss?

Samarbete

- Att samordna vår vision

- Vi pratade om vilken stämning vi ville förmedla och huruvida detta var möjligt på avsatt tid

- Multipla intelligenser

Personliga utmaningar

- Diskussioner kring arbetsfördelningen

- estetiska och kulturella uttryck

Se möjligheter

- Upcykling

- Organiskt arbete

- flytande

Vi har talat mycket och formulerat frågeställningar som väcks av det estetiska uttrycket. Vi hade några ord som vi ville ha in.

Framsidan: Ordnat, mjukt, behagligt, flärd. lyx, högmor och lättja

Baksidan: Obekvämt, skaver, vasst, skamin, tyngd

Barn och ungdomsperspektiv kopplat till vår samtid

- För att belysa Är-kulturer (Halvorsen)

- Normer/krav som barn och unga bär och stöts mot

- Konsumtion, att vara "inne"

- Sociala strukturer, grupptryck etc.

- Temat bär relevans för eleverna- kopplat till närområdet

- Relaterbara moment triggar motivationen

- Mode och trender

- Project Runaway

- RuPaul Dragrace

Tekniker och material

Materialet tilläts styra uttryck, arbete. Hasselskog: Slöjdlärares förhållningssätt- tillåt utforskande.

Kommentarmaterialet: Utforskande "med hjälp av olika redskap och verktyg lär eleverna sig samtidigt att uppfatta de möjligheter och begränsningar som olika material erbjuder.

- Återbruk

- Brandfilt, prövade olika sömmar för att testa hållbarhet i materialet innan vi sydde.

- Plåtskrot, konservburkar, koppartråd från telefoner, mynt, bandsågblad etc.

- Gamla tyger av olika material

- Elskrot

- Mjuk och hårdplast

- Hand och maskinsömnad

- Virkning, testade här olika storlekar på virknål för att bedöma uttryck

- Broderi, i två olika material (sammet och filt)

- Svetsning

- Limning

- Mönsterkonstruktion

- Elslöjd

Vi fokuserade under processen på olika möjligheter och begränsningar med materialen och teknikerna. Vi blev inspirerade av bland annat Hasselskogs föreläsning om entreprenörilla kompetenser, Halvorsens artikel om kulturarv och Mäkeläs skrift om meningsskapande.

Vi valde att ta ut vår gestaltning i det offentliga rummet och ställa den på ett podier på Design och Hnatverksamarkande i Nordstan. Vi valde att ställa ut den under Black Friday och helgen framöver som en kritik mot den kommers vi befinner oss i och för att belysa dess konsekvenser. Tillsammans med elevrean kan vi skapa ett lärande och kunskapsutövande som förmedlar en sundare livsåskådning i bredare perspektiv.

Koppling till litteraturen:

Frohagen

Under 1900-talet har Sverige gått från att vara ett bruks- och industrisamhälle till ett konsumtions- och tjänstesamhälle. Utövandet av manuellt arbete skiljer sig åt eftersom vi numera inte behöver tillverka föremål eller hushålla med och bearbeta material för att tillgodose våra dagliga behov. Vi kan köpa och köper det mesta, samtidigt som vi vet att industriell produktion och produktion som förflyttats till andra delar av världen kan få förödande konsekvenser som grov miljöförstöring och orimliga arbetsvillkor. Människor har möjlighet att välja bort slöjdande som en del av sin vardag för att ägna sig åt andra sysselsättningar. Slöjd för husbehov har trängts undan av billiga och lättillgängliga varor och tjänster, eller av välutvecklade sopstationer och återvinningssystem. Samtidigt värnar fler och fler om ekologi, gedigen hantverkskvalitet och resurshushållning. På så sätt kan slöjd betraktas som allti- från omodernt och töntigt till ultramodernt och coolt (Johansson, 2008).

Inom husbehovsslöjdande eller återbruksslöjd är det vanligt att ’taga vad man haver’ och hushålla med det som finns, göra lämpliga materialkombinationer och finna kreativa lösningar utifrån lokala material.

I Sverige hanteras elektronik vanligtvis i teknikämnet men det förekommer som inslag i slöjdämnet, till exempel för att tillverka en lampa eller en väska med ett inbyggt arduino-kort (jfr maker-traditionen).

Beroende på vilka ämnesmässiga särdrag undervisningen vilar på möjliggörs olika sätt att kunna göra materiella och hantverkstekniska crossovers som kan leda till innovativa lösningar på en traditionell föremålsidé eller hant- verksteknik, en intressant stilbrytning eller en utvecklad funktionalitet. Men att elever involveras i att blanda material eller experimentera med olika materialkombinationer, innebär inte i sig att eleverna därmed åstadkommer slöjdföremål av bättre hantverksmässig kvalitet. I vissa fall kan det sannolikt leda till mer ’pyssel’ och mindre genomarbetade sammansättningar och ytor.

Då handlar det istället om att eleverna får i uppgift att tillverka föremål i relation till något specifikt; en viss stil, kulturell identitet eller känsla. Slöjdföremål är meningsbärande och en form av semiotiska tecken för att uttrycka exempelvis välstånd, för att provocera eller för att visa kulturell identitet (Luutonen, 1997; Mäkelä, 2011; Koch, 2012).

Material, färg, form och funktion representerar olika uttrycksmedel som tillsammans komponerar ett mer eller mindre tydligt uttryck för en viss grupptillhörighet, känsla eller stil. Målformuleringen i Lgr 11 har i första hand inriktats mot att elever ska lära sig avläsa vad slöjdföremål signalerar.

Kommentarmaterial i Slöjd

Slöjd som uttryck för identitet

I kursplanen är avsikten att betona det nutida i större utsträckning än i tidigare kurs­planer. Det sker genom att i årskurserna 4–6 lyfta fram hur symboler och färger används inom barn­ och ungdomskulturer och vad de signalerar. Innehållet omfattar ett samhälls­ perspektiv och vikten av att utveckla en medvetenhet om vad olika uttryck signalerar och hur de kan uppfattas av andra. I årskurserna 7–9 vidgas innehållet till att fokusera mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.

I årskurserna 7–9 lyfter kursplanen också fram innehållet slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet. Etnisk identitet ska i kursplanen förstås som det sätt på vilket människor definierar och positionerar sig i relation till föreställningar kring etnicitet. Ett exempel på slöjd och hantverk som ut­tryck för etnisk och kulturell identitet finns i den svenska och nordiska kulturen i form av samiskt hantverk. Det är en hantverkstradition som handlar om såväl bruksvärden och estetiska värden som uttryck för identiteter.

Etniska hantverk och slöjdtraditioner kan också vara inspirationskällor och före­ bilder för eget skapande. Fördjupade kunskaper om olika slöjdtraditioner kan där­ igenom bidra till att bredda utgångspunkterna för det egna skapandet.

Slöjden i samhället

Kunskapsområdet ”Slöjden i samhället” fokuserar slöjdföremål och slöjdverksamhet i samhället. Genom att betona de samhälleliga aspekterna av slöjdverksamhet vill kurs­planeskrivningarna undvika att elevernas skapande i olika material enbart uppfattas som en privat eller individuell angelägenhet. Kunskapsområdet har alltså tillkommit för att förtydliga slöjdens betydelse för företeelser utanför skolan. Innehållet i kun­skapsområdet har beröringspunkter med alla långsiktiga mål i kursplanen.

Materials ursprung och resurshushållning.

I kunskapsområdet ingår också mötet med olika materials ursprung och deras miljö­påverkan. När det gäller arbetet för ett hållbart samhälle kan slöjden bidra med både kunskap om ett miljömedvetet förhållningssätt samt om olika sätt att ta till vara och återbruka. I årskurserna 1–3 utvecklar eleverna kunskaper om några slöjdmaterials ursprung. Detta innehåll lägger en grund för att i årskurserna 4–6 kunna utveckla kun­skaper om resurshushållning. Det kan exempelvis innebära att utveckla kunskaper om hur man kan vara sparsam vid användningen av material, eller hur man kan reparera och återanvända dem. I årskurserna 7–9 får eleverna en vidgad materialkunskap ge­nom att kursplanen lyfter fram olika material och hur de produceras utifrån ett hållbar­hetsperspektiv. Här ligger fokus på hur materialen har producerats och transporterats och hur det påverkar människor och miljö.

Genom att utveckla kunskaper om våra vanligaste material underlättas människans anpassning till ett mera miljövänligt samhälle, där jordens resurser kan tas till vara på ett bättre sätt. Slöjdundervisningen har därigenom tydliga kopplingar till en hållbar utveckling. Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhälls­ frågor och utvecklingsfrågor. Undervisningen i frågorna syftar till att utveckla en för­måga att reflektera och handla såväl lokalt som globalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov.

Mäkelä (2011) har studerat estetiska perspektiv i slöjdundervisningen utifrån en narrativ ansats

Borg (2001) ser själva slöjdföremålet som en kommunikation mellan slöjdaren och omgivningen, och hävdar att slöjdföremålet har ett språk som kan jämföras med kroppsspråk, formspråk, bildspråk och så vidare. Hon kallar detta en icke-verbal symbolfunktion likvärdigt med andra språkliga uttryck (s. 166).

NARRATIV TOLKNING

Inom socio-semiotik förstås språket som ett system ovan satsnivå vilken består av textuella, ideationella och interpersonella funktioner. Begreppen myntades av språkforskaren Halliday och används i denna studie enligt Johanssons modell (2005). Något förenklat skulle man kunna benämna funktionerna struktur, innehåll och relation. Elevernas berättelser tolkades med socio-semiotiska begrepp, framförallt avseende den interpersonella funktionen.

Illum (2003, 2004) har bland annat utifrån begreppet intuitiv expertis utvecklat sin teori om hur hantverkskunnande utvecklas: processens dialog. Lärprocessen påminner om exemplet ovan med pianisten som förflyttar sitt fokus från musik till anslag. Illum beskriver det som att individen i lärandet flyttar uppmärksamheten från att lägga all kraft och medvetenhet på att få verktyget att fungera, att exempelvis få en hammare att träffa spikens huvud, till att istället gå i dialog med materialet och fokusera på hur spiken kommer tränga in i träet. Dialogen är i princip icke-verbal och uppstår varje gång ett verktyg bearbetar ett material. Processens dialog består av ett lärandeförhållande mellan produkt/avsikt, människa och verktyg samt material (Illum, 2004, s. 87):

Slöjdföremål är meningsbärande och en form av semiotiska tecken för att uttrycka exempelvis välstånd, för att provocera eller för att visa kulturell identitet (Luutonen, 1997; Mäkelä, 2011; Koch, 2012). Slöjdföremål kan vittna om hantverksskicklighet (Holmberg, 2009, 2011) och kommunicera olika värden som den som slöjdat föremålet vill förknippas med (Nielsen, 2008). Material, färg, form och funktion representerar olika uttrycksmedel som tillsammans komponerar ett mer eller mindre tydligt uttryck för en viss grupptillhörighet, känsla eller stil. Målformuleringen i Lgr 11 har i första hand inriktats mot att elever ska lära sig avläsa vad slöjdföremål signalerar.

Tips och länkar

Naturskyddsföreningen, Grön Guide;

https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide

// Jesper och Emma